Civilrättsliga regler för samfällighetsföreningar
Förvaltning
De flesta samfälligheter, samfällda rättigheter och samfälld mark står under lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagen talar om två former av förvaltning:
– Delägarförvaltning (avsedd för de samfälligheter som består av få delägare)
– Föreningsförvalting.
Vid föreningsförvaltning förvaltas samfälligheten av en juridisk person. Det förenklar förvaltningen. Frågor avgörs med majoritetsbeslut och förvaltningen kan därför fungera bra trots att inte alla är överens. På ett möte som kallas föreningsstämma utses en styrelse. Det är styrelsen som är ansvarig för den löpande förvaltningen. På föreningsstämman utses också en eller flera revisorer som ska granska styrelsens arbete.
Revision
Revisorer utses av föreningsstämman. Att vara revisor i en samfällighetsförening är ett förtroendeuppdrag. Det finns inga formella krav. Det är stadgarna som ska ange hur revisionen av styrelsens förvaltning ska ske.
Bokföringsskyldighet
Huvudregeln är att juridiska personer alltid är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). I detta sammanhang gäller det bland annat häradsallmänningar, sockenallmänningar, gemensamhetsskogar.
Bokföringsskyldigheten inträder från och med den tidpunkt när den juridiska personen kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter.
Samfällighetsföreningar (som är bildade enligt lagen om förvaltning av samfälligheter), viltvårdsområdesföreningar och fiskevårdsområdesföreningar är dock bokföringsskyldiga endast om någon eller några av följande förutsättningar är uppfyllda:
- Föreningen bedriver näringsverksamhet.
- Värdet av föreningens tillgångar överstiger gränsbeloppet 1,5 miljoner kronor.
- Föreningen är moderföretag i koncern.
Enligt Bokföringsnämnden menas följande med begreppet ”näringsverksamhet”:
- Verksamhet som enligt civilrättslig lagstiftning (främst på konsumentområdet) anses utövad av näringsidkare.
- Verksamhet som skatterättsligt är näringsverksamhet, det vill säga förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt i vinstsyfte.
En samfällighetsförening som endast förvaltar en samfällighet anses inte bedriva näringsverksamhet. Näringsverksamhet blir det först när verksamheten även riktar sig mot andra än delägarfastigheterna. Om till exempel en vägförening eller en vägsamfällighet bedriver verksamhet genom snöplogning och sandning av andra vägar än de samfällda, anses föreningen bedriva ekonomisk verksamhet och vara bokföringsskyldig. Ett annat exempel är en fiskevårdsområdesförening som säljer fiskekort till utomstående.
Om föreningen bedriver näringsverksamhet, uppkommer bokföringsskyldigheten när näringsverksamheten påbörjas. Bokföringsskyldigheten omfattar föreningens hela verksamhet och inte enbart näringsverksamheten.
Om en samfällighetsförening är bokföringsskyldig ska den följa bokföringslagens bestämmelser. Där anges bland annat hur bokföring ska ske, hur bokföringsunderlagen ska se ut, hur lång tid de ska sparas samt hur räkenskaperna ska avslutas.
En samfällighetsförening som inte är bokföringsskyldig, ska ändå upprätta en förteckning över inkomster och utgifter för att kunna ta ut avgifter av medlemmarna. Förteckningen behövs också för att samfälligheten ska kunna ge delägarna uppgifter för deras deklarationer och för deras bokföring om de har egen verksamhet. Bokföringsskyldigheten för en delägarförvaltad samfällighet regleras inte i bokföringslagen. För en sådan samfällighet måste bokföringsskyldigheten bedömas utifrån varje delägares enskilda förhållanden.
