Lantmäteriets uppdragsutredning

Samfällighetens uppdrag och behörighet på Gullholmsön

Samfällighetens styrelse hemställde 2006 om Lantmäteriets förtydligande tolkning av föreningens uppdrag och behörighet på Gullholmsön. Lantmäteriet - förrättningslantmätare Mats Kramsjö, Göteborg - utredde ärendet på sätt som följer.

Utredning 2006-06-15 Ärendenummer O062267
Förrättningslantmätare Mats Kramsjö 

Ärende Fastighetsrättsligt uppdrag rörande Gullholmen Kommun: Orust Västra Götalands län

Uppdrag
Gulllholmens samfällighetsförening har gett Lantmäteriet i uppdrag att utreda vilka rättigheter föreningen har för gemensamma ytor på Gullholmen.

Gullholmen ga:2 som förvaltas av Gullholmens samfällighetsförening, bildades genom förrättning enligt anläggningslagen och vann laga kraft 2002-10-10 akt 1421-79.
I beslutet sägs följande: Gemensamhetsanläggningen Gullholmen ga:2 omfattar all mark samt vatten och grund, inklusive Guleskär inom fastigheten Gullholmen 1:1 med följande undantag:

  • Fastigheter som blivit avstyckade från Gullholmen 1:1.
  • De delar av Gullholmen 1:1 som blivit upplåtna med servitut avseende sjöbodar, bryggor med tillhörande båtplatser och uthus.
  • De delar av Gullholmen 1:1 som genom tidigare beslut blivit upplåtna för gemensamhetsanläggningen Gullholmen ga:1, avseende vissa gångstråk, tappställen för färskvatten samt samlingslokal
  • De delar av Gullholmen 1:1 som genom beslut blivit upplåtna för Gullholmen ga:3, avseende vatten- och avloppsledningar.  

Ändamålet med anläggningsbeslutet är att varaktigt säkra intentionerna enligt byggnadsplanen (bevarandeplanen) från 1986 efterlevs.
Planen (1421-P85/3) klargör tydligt vad man får och inte får göra.
Bland annat formuleras plangenomförandet följande ”Målet med planeringen är att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön på Gullholmenön.
Alla åtgärder vid ett genomförande av planen bör därför underordna sig bevarandeaspekterna och underlätta ett bevarande.

Samfällighetsföreningen beslutar om kommunikationsytornas användning, dock får dessa beslut inte strida mot gällande byggnadsplan.
Det är även explicit uttryckt i anläggningsbeslutet att kommunikationsytorna skall förvaltas på ett sådant sätt att allmänheten garanteras
fritt tillträde till Gullholmenön.

Sida 1 (2) LANTMÄTERIMYNDIGHETEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2006-06-15
Sida 2

Samfällighetsföreningen beslutar om kommunikationsytornas användning, dock får dessa beslut inte strida mot gällande byggnadsplan.
Det är även explicit uttryckt i anläggningsbeslutet att kommunikationsytorna skall förvaltas på ett sådant sätt att allmänheten garanteras
fritt tillträde till Gullholmenön.
Rättigheten (servitutet) får anses vara en väg- och allmän platsrättighet. En sådan rättighet medför i det närmaste ett totalt ianspråktagande. Fastighetsägaren kan därför inte medge upplåtelse i strid mot samfällighetsföreningens rättighet.
Varje ianspråktagande för enskilt bruk kan anses strida mot rättigheten.
Det är anläggningssamfälligheten som förfogar över rättigheten, det vill säga medgivande till undantag kan endast ges av samfällighetsföreningen.
I anläggningsbeslutet finns möjligheten för samfällighetsföreningen att överlåta skötselansvaret för ett visst markområde till en enskild husägare.
Detta innebär dock inte att aktuellt markområde får privatiseras.
Samfällighetsföreningen torde kunna ta hjälp av exekutiv myndighet för att avlägsna otillåtna anläggningar.

……………………………….

Mats Kramsjö Lantmätare
Bifogas
Anläggningsbeslut 1421-79
Byggnadsplan 1421-P85/3

Läs dokumentet som .pdf: Fastighetsutredning Gullholmen

Byggnadsplan / bevarandeplan

Byggnadsplan (bevarandeplan)

En sammanfattning av Byggnadsplan (bevarandeplan) för Gullholmen  Antagen av Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1985.  

Gullholmsön är en av Sveriges tätaste bebyggelser. På den cirka 4 ha stora ön finns 137 bostadshus, en gammal skola och ”stenstugan” Dessutom finns en mängd sjöbodar och förrådsbyggnader.
Gullholmen är ett av de äldsta fiskelägena i Bohuslän. Här har funnits fast bosättning sedan 1500-talet.
Gullholmen betecknas i den fysiska riksplaneringen som riksintresse för kulturminnesvården.
Genom sin täthet och enhetliga karaktär utgör bebyggelsen på Gullholmsön en arkitektonisk helhet med stora kulturhistoriska värden.

Målformuleringar

  • På grund av de stora kulturhistoriska värdena skall miljön bevaras.
  • Karaktäristiska delar och detaljer i miljön (miljöelement), som tydligt åskådliggör olika skeden i samhällsutvecklingen, skall särskilt uppmärksammas.
  • De boendes behov får tillfredsställas inom de ramar ett bevarande av miljön kräver.
  • Det rörliga friluftslivets intressen skall underordnas bevarandeintressena.
  • Enskilda förändringar i miljön skall bedömas ned hänsyn till deras inverkan på den kulturhistoriska helheten.
  • Den enskilda byggnadens ursprung och senare förändringar med förankring i god lokal byggnadstradition skall vara vägledande för förändringar som får vidtas.
  • Husens volymer bör i princip behållas oförändrade, dock med beaktande av helårsbefolkningens behov av ev. utökad bostadsyta.
  • Husens fasader skall vara av trä.
  • Bostadshusen skall vara vita eller ha annan mild ljus färg. Röda hus skall behålla sin färg.
  • Målade sjöbodar skall vara röda.
  • Takmaterialet skall vara rött oglaserat taktegel.
  • Hävdvunnen allmän tillgänglighet av marken mellan husen skall bibehållas.
  • Den enskilde husägaren skall göras medveten om de historiska värden han har att vårda.

Gullholmsön från ovan

Information till fastighetsägare

Ta del av det brev som nyligen skickades ut till samtliga medlemmar i Gullholmens föreningar:

Gullholmen fastighetsägarbrev nov 2015